Det fanns några i mitt tycke intressanta posters också:
Sök och skriv
Linköpings projekt med poänggivande informationskompetens till studenter inom miljöteknik
mfl. Mer om detta inom kort..
2007-08-21
2007-08-20
Unga forskares behov av informationssökning och IT-stöd
Ett av de mest angelägna föredragen var Lotta Haglunds presentation av projektet som gjorde 2006/2007 av KTHB, SUB och Karolinskas UB.
www.kb.se/BIBSAM/bidrag/projbidr/avslutade/2006/unga_forskares_behov_slutrapport.pdf
Jag har översatt och citerat det mesta från hennes föreläsning rakt av eftersom det Lotta Haglund säger är något av det som jag finner mest angeläget just nu. Att hon fortfarande 2007 känner sig tvungen (?) att sätta ett frågetecken efter om vi skall ha ett biblioteksperspektiv eller ett användarperspektiv/forskarperspektiv är lite sorgligt och ofattbart för mig, men aula Magna var full med bibliotekarier som kanske ser detta som provokativa frågor? Många bibliotekarier kanske vill fortsätta att äga tolkningsföreträdet när det gäller informationssökning. Jag vill inte det.
Studien som gjorts omfattar unga forskare och doktorander som befinner sig någonstans före eller efter disputation i 30-årsåldern inom human- och samhällsvetenskaperna. Lottas resultat som jag minns och antecknade:
Vilka källor används? Jo, även för unga forskare gäller att " Google is king"
och man använder ett litet antal databaser som man bokmärker.
Hur går forskarna tillväga när de skall söka?
* Sökstrategin kan bäst kallas "trial and error"
* Man tar sällan kontakt med biblioteket för att få hjälp med sökstrategi.
* Ämnesordssökningar är ovanliga - man söker på namn det vill säga författare och folk/people.
* Bibliotekets webbplats används sällan som startsida för att söka - unga forskare gör bokmärken på sånt de behöver hitta.
* De använder fysiska bibliotek men är mottagliga för ny teknik och dess fördelar.
* De har dålig kontakt med biblioteket dvs. " lack of an active and working relationship with library staff"
* De anser att det är krångligt att beställa fjärrlån.
Det finns ett socialt sammanhang att ta hänsyn till för dessa användares informationssökning. De föredrar att klara infosök på egen hand, de har inget behov av användarundervisning, existerande organisation av kontaktbibliotekarier används inte, personliga nätverk är väldigt viktiga, handledare och kollegor är de som man vänder sig till för att få hjälp med informationssökning. Listan med punkter på intressanta resultat är längre allt jag nu radat upp och jag rekommenderar att läsa hennes power-point bland konferenssammanfattningarna om inte rapporten lockar.
Vad får resultaten för konsekvenser eller snarare - hur borde biblioteken ta till vara resultaten av denna undersökning? Hennes slutsats för hur högskolebiblioteken bör anpassa sig efter en förändrad värld var följande: Vi borde tänka om och anpassa våra bibliotekshemsidor för forskare.
några nyckelord från Lotta Haglund i det sammanhanget var:
simplicity consistens - enkelhet och konsistens!
accessibility on their terms - tillgänglighet på deras villkor
individual - dvs personalized solutions - möjlighet till personliga/individuella
lösningar på webbsidan och i relation till biblioteket.
hela rapporten finns som länkat ovan på KB:s hemsida samt det finns även i en kommande artikel i Journal of academic librarianship!
2007-08-10
Jag vill också veta mer om våra studenters vanor
Stockholms UB presenterade i miniseminariets form en aktuell och intressant undersökning de gjort. Glenn Haya och Else Nygren presenterade en studie som hette Metalib och google scholar ur ett studentperspektiv. De hade låtit 32 studenter som läser olika ämnen söka efter material till uppsats. En grupp hade fått instruktion i form av 40 minuters användarundervisning före söksessionen. Den andra gruppen hade inte fått någon hjälp före sökandet.
De var intresserade av skillnaderna när det gäller vad studenter hittar i form av relevant material med eller utan vår undervisning. Än mer var man intresserad av Google Scholar i jämförelse med Libris samsöktjänster. Sedan deras studie gjordes sommaren 2006 har Samsök gjorts om.
De hade i botten Kuhlthaus idé som den paralella processen med olika sökbehov vid olika faser under uppsatsarbetet. Exakt hur hennes idéer hade användts tror jag inte exemplifierades.
En effekt de ville se var om det gick att jämföra "googlande" jämfört med metalib-sökningar, jag antar de menar Samsök från Libris men jag uppfattade inte riktigt vad det var för metalib som användes.
Resultatet gav mindre än en artikel per 20 minuters sökande
Tänkvärt att utgå ifrån studentens sökbeteende och upplevda informationsbehov.
Hur får jag ihop det med den insocialisering i akademin som innebär bibliografisk kännedom och att bli bekant med publiceringsformer eller varför man kan ha behov av indexsökningar? De tangerar frågan i form av att dela upp oss människor som att en del (expertbibliotekarien?) vill ha full kontroll och veta vad som finns "under motorhuven" och att en del (majoriteten av grundutbildningsstudenterna) vill ha snabba vägar till relevant material och helst inte via metalibgränssnitt.
Intressant är de grafer man gjort av sökbeteendena hos de 32 studenterna i undersökningen där det går att avläsa hur många minuter som ägnas åt sökning innan man går vidare och analyserar träfflistor och därefter fördjupar sökandet till att läsa sammanfattningar s k metadata och fulltext.
I våra konkreta undervisningssituationer känner jag att det ofta handlar om att inte ta upp för mycket och att behålla större delen av det man först planerade att man skulle gå igenom under en lektion. Att man på nåt sätt ska spara på krutet och tar det elementära först. Men att utifrån gruppens responsivitet kunna lyfta in perspektiv på publicering och bibliografi.
Hur tog man till vara rapportens resultat? På SUB gjorde man enkla snabbingångar via webbplatsen till allmänna och ämnesbreda artiklar på svenska och engelska (Artikelsök och EBSCO) vid sidan av att länka till metalib i form av Samsök.
För en snabbläddrad översikt rekommenderas deras power point via konferenswebbplatsen. Rapporten i sin helhet finns också via http://www.diva-portal.org/ :
http://www.diva-portal.org/su/reports/abstract.xsql?dbid=1264
och det finns också en kortare artikel i InfoTrend nr 3 (2006) om studien som även den är möjlig att nå via Diva-portalen.
De var intresserade av skillnaderna när det gäller vad studenter hittar i form av relevant material med eller utan vår undervisning. Än mer var man intresserad av Google Scholar i jämförelse med Libris samsöktjänster. Sedan deras studie gjordes sommaren 2006 har Samsök gjorts om.
De hade i botten Kuhlthaus idé som den paralella processen med olika sökbehov vid olika faser under uppsatsarbetet. Exakt hur hennes idéer hade användts tror jag inte exemplifierades.
En effekt de ville se var om det gick att jämföra "googlande" jämfört med metalib-sökningar, jag antar de menar Samsök från Libris men jag uppfattade inte riktigt vad det var för metalib som användes.
Resultatet gav mindre än en artikel per 20 minuters sökande
Tänkvärt att utgå ifrån studentens sökbeteende och upplevda informationsbehov.
Hur får jag ihop det med den insocialisering i akademin som innebär bibliografisk kännedom och att bli bekant med publiceringsformer eller varför man kan ha behov av indexsökningar? De tangerar frågan i form av att dela upp oss människor som att en del (expertbibliotekarien?) vill ha full kontroll och veta vad som finns "under motorhuven" och att en del (majoriteten av grundutbildningsstudenterna) vill ha snabba vägar till relevant material och helst inte via metalibgränssnitt.
Intressant är de grafer man gjort av sökbeteendena hos de 32 studenterna i undersökningen där det går att avläsa hur många minuter som ägnas åt sökning innan man går vidare och analyserar träfflistor och därefter fördjupar sökandet till att läsa sammanfattningar s k metadata och fulltext.
I våra konkreta undervisningssituationer känner jag att det ofta handlar om att inte ta upp för mycket och att behålla större delen av det man först planerade att man skulle gå igenom under en lektion. Att man på nåt sätt ska spara på krutet och tar det elementära först. Men att utifrån gruppens responsivitet kunna lyfta in perspektiv på publicering och bibliografi.
Hur tog man till vara rapportens resultat? På SUB gjorde man enkla snabbingångar via webbplatsen till allmänna och ämnesbreda artiklar på svenska och engelska (Artikelsök och EBSCO) vid sidan av att länka till metalib i form av Samsök.
För en snabbläddrad översikt rekommenderas deras power point via konferenswebbplatsen. Rapporten i sin helhet finns också via http://www.diva-portal.org/ :
http://www.diva-portal.org/su/reports/abstract.xsql?dbid=1264
och det finns också en kortare artikel i InfoTrend nr 3 (2006) om studien som även den är möjlig att nå via Diva-portalen.
Om vår mobila ordlösa framtid
2007-06-26
Kristina Höök var huvudtalare på konferensens första dag på temat Den digitala framtiden - Mänsklig IT för alla överallt?
Konstnärliga teknologer får massor av pengar att leka för eftersom idéerna kan bli luckrativa produkter på morgondagens marknad. Tyvärr blev jag inte särskilt imponerad av presumtiva produkter och tänkte mest på forskningsetiska frågor som huruvida man bör använda sina barn som försökskaniner. Vad innebär deltagande observation och aktionsforskning, kan det vara så att man är medskapare i sitt eget experiment? Och får det för konsekvenser för vilka tekniska innovationer man "uppfinner"? Men så har jag blivit lite medelålders och lite tråkigt präktig, kanske. Klart att jag förstår grundidén omsatt till min yrkesvardag; att barns, ungdomars och unga vuxnas preferenser, vanor och idéer, är värda att ta på stort allvar eftersom de kommer att vara morgondagens biblioteksanvändare, studenter och forskare. Och att det inte kan sägas tillräckligt många gånger till oss bibliotekarier att vi måste lyssna på användarna.
Ungdomars nyttjande av mobil teknik kommer förmodligen att ha lika stort inflytande på samhället som PC:n och Internet fått enligt Höök och jag tror hon har rätt i sak.
Det som hon såg som kommer är "baby interfaces" och nya användningssammanahng för den mobila teknik vi redan använder. Hon visade exempel från sin forskning. Hon är också intresserad av hur mobil teknik kan fungera utifrån våra sociala och fysiska behov av närhet och interaktion. Mycket som beskrevs av projekten innebar som jag tolkar dem besrkrivningar av ordlösa liv - där känslor och beteenden - hur saker känns - fokuseras men där tänkande, reflekterande och språk blir av underordnad betydelse. Är det teknikens baksida? Snarare kanske hennes invändning skulle vara att vi i alltför hög grad haft ett samhälle som bejakar tänkandet, rationaliteten och själen på bekostnad av våra kroppar och fysiska behov. Men det vet jag inte.
En kritik mot hennes skisserade framtid är att jag tror att även framtidens ungdomar mognar och att det finns skeden i livet där förmågan och behovet av att formulera sig språkligt ökar - - för om jag äger en övad förmåga att beskriva vad jag känner - så ökar förmågan till att även ha kontakt med sitt eget känsloliv och att kunna förstå den andre. Att läsa och skriva och formulera sig är också ett redskap - precis som Höök tänker sig den mobila tekniken kan - som kan "bygga bort skillnaden mellan mellan kropp och själ".
Kristina Höök var huvudtalare på konferensens första dag på temat Den digitala framtiden - Mänsklig IT för alla överallt?
Konstnärliga teknologer får massor av pengar att leka för eftersom idéerna kan bli luckrativa produkter på morgondagens marknad. Tyvärr blev jag inte särskilt imponerad av presumtiva produkter och tänkte mest på forskningsetiska frågor som huruvida man bör använda sina barn som försökskaniner. Vad innebär deltagande observation och aktionsforskning, kan det vara så att man är medskapare i sitt eget experiment? Och får det för konsekvenser för vilka tekniska innovationer man "uppfinner"? Men så har jag blivit lite medelålders och lite tråkigt präktig, kanske. Klart att jag förstår grundidén omsatt till min yrkesvardag; att barns, ungdomars och unga vuxnas preferenser, vanor och idéer, är värda att ta på stort allvar eftersom de kommer att vara morgondagens biblioteksanvändare, studenter och forskare. Och att det inte kan sägas tillräckligt många gånger till oss bibliotekarier att vi måste lyssna på användarna.
Ungdomars nyttjande av mobil teknik kommer förmodligen att ha lika stort inflytande på samhället som PC:n och Internet fått enligt Höök och jag tror hon har rätt i sak.
Det som hon såg som kommer är "baby interfaces" och nya användningssammanahng för den mobila teknik vi redan använder. Hon visade exempel från sin forskning. Hon är också intresserad av hur mobil teknik kan fungera utifrån våra sociala och fysiska behov av närhet och interaktion. Mycket som beskrevs av projekten innebar som jag tolkar dem besrkrivningar av ordlösa liv - där känslor och beteenden - hur saker känns - fokuseras men där tänkande, reflekterande och språk blir av underordnad betydelse. Är det teknikens baksida? Snarare kanske hennes invändning skulle vara att vi i alltför hög grad haft ett samhälle som bejakar tänkandet, rationaliteten och själen på bekostnad av våra kroppar och fysiska behov. Men det vet jag inte.
En kritik mot hennes skisserade framtid är att jag tror att även framtidens ungdomar mognar och att det finns skeden i livet där förmågan och behovet av att formulera sig språkligt ökar - - för om jag äger en övad förmåga att beskriva vad jag känner - så ökar förmågan till att även ha kontakt med sitt eget känsloliv och att kunna förstå den andre. Att läsa och skriva och formulera sig är också ett redskap - precis som Höök tänker sig den mobila tekniken kan - som kan "bygga bort skillnaden mellan mellan kropp och själ".
Bibliometri - knôfullt miniseminarium
"Bibliometrins utveckling från forskning till verktygslåda, av Carharina Rehn KIB och Ulf Kronman från KTHB." Ett just nu populärt ämne och - äntligen, tack och lov! (säger den slumrande vetenskapsteoretikern inombords) - ett fokus på bibliometrin som redskap och kvantitativ metod snarare än som egen forskningsdisciplin.
Det finns förresten en bild på SFIS Västs blogg från detta miniseminarium som blev knökfullt; den som sitter närmast kameran på bild på golvet är undertecknad.
http://sfis-vast.blogspot.com/
Jag ska inte fördjupa mig i varför jag anser att bibliometriker inte av nödvändighet måste vara verksamma vid institutionen för Arkiv, Bibliotek och Museum vid Uppsala universitet, utan jag välkomnar att Karolinska Institutets universitetsbibliotek har haft möjligheten att utveckla sin biblioteksverksamhet på detta sätt! Forskningsfrågor hör hemma inom biblioteken och för att vi ska få status och erkännande så behövs fler disputerade inom ramen för yrkesvardagen för bibliotekariekåren nationellt. Vi behöver mer nära i tid och rum kompetenshöjning lokalt när det gäller att närma oss och våga prata om de frågor som lektorer och adjunkter har om vad vetenskaplig kvalitet och akademisk excellens är. Och vad det inte är. Biblioteksfolk har en bred bibliografisk kompetens som går att utveckla och fördjupa så att lärosätet kan få större nytta av vårt arbete.
Från Karolinska kom förra året en sammanläggningsavhandling av Jonas Lundberg (2006) Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor. Den lade jag rabarber på vid seminariet och tog med mig ett exemplar av att importeras, indexeras och tillgängliggöras. Den finns säkert i fulltext också såklart men Mdv:s exemplar får placering Arbetsrum om ingen har en bättre hyllplacering att föreslå.
Det finns förresten en bild på SFIS Västs blogg från detta miniseminarium som blev knökfullt; den som sitter närmast kameran på bild på golvet är undertecknad.
http://sfis-vast.blogspot.com/
Jag ska inte fördjupa mig i varför jag anser att bibliometriker inte av nödvändighet måste vara verksamma vid institutionen för Arkiv, Bibliotek och Museum vid Uppsala universitet, utan jag välkomnar att Karolinska Institutets universitetsbibliotek har haft möjligheten att utveckla sin biblioteksverksamhet på detta sätt! Forskningsfrågor hör hemma inom biblioteken och för att vi ska få status och erkännande så behövs fler disputerade inom ramen för yrkesvardagen för bibliotekariekåren nationellt. Vi behöver mer nära i tid och rum kompetenshöjning lokalt när det gäller att närma oss och våga prata om de frågor som lektorer och adjunkter har om vad vetenskaplig kvalitet och akademisk excellens är. Och vad det inte är. Biblioteksfolk har en bred bibliografisk kompetens som går att utveckla och fördjupa så att lärosätet kan få större nytta av vårt arbete.
Från Karolinska kom förra året en sammanläggningsavhandling av Jonas Lundberg (2006) Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor. Den lade jag rabarber på vid seminariet och tog med mig ett exemplar av att importeras, indexeras och tillgängliggöras. Den finns säkert i fulltext också såklart men Mdv:s exemplar får placering Arbetsrum om ingen har en bättre hyllplacering att föreslå.
Jacob och Bibliotek 2.0
Jacob Harnesk var huvudtalare sk key note speaker en av dagarna på
på denna 13:e Nord I & D -konferens:
http://nordiod2007.sfis.nu/Portals/nordiod2007/images/default/harnesk.ppt
En ödmjuk och lågmäld talare med ett budskap som är radikalt och angeläget för alla inom biblioteksvärlden, jag lyssnar alltid gärna till Jacob som har fingertoppskänsla och omvärldsnärvaro.
Bibliotek 2.0 är inte längre en nyhet utan en realitet att utgå ifrån och utnyttja. I dag vill man ha interakvititet och personliga val i det mesta och det gäller vårt bibliotek på nätet likaså. Det senaste som bubblar är http://www.facebook.com/ - biblioteken kan lära mycket av hur unga vuxna och ungdomar använder internet för att socialisera. Det är bara att sätta igång och testa själv!
Nu lite musik som avrundning - varning utfärdas då musiken ej är biblioteksrelaterad :-)
http://www.youtube.com/watch?v=F4DV-5d6a5g
på denna 13:e Nord I & D -konferens:
http://nordiod2007.sfis.nu/Portals/nordiod2007/images/default/harnesk.ppt
En ödmjuk och lågmäld talare med ett budskap som är radikalt och angeläget för alla inom biblioteksvärlden, jag lyssnar alltid gärna till Jacob som har fingertoppskänsla och omvärldsnärvaro.
Bibliotek 2.0 är inte längre en nyhet utan en realitet att utgå ifrån och utnyttja. I dag vill man ha interakvititet och personliga val i det mesta och det gäller vårt bibliotek på nätet likaså. Det senaste som bubblar är http://www.facebook.com/ - biblioteken kan lära mycket av hur unga vuxna och ungdomar använder internet för att socialisera. Det är bara att sätta igång och testa själv!
Nu lite musik som avrundning - varning utfärdas då musiken ej är biblioteksrelaterad :-)
http://www.youtube.com/watch?v=F4DV-5d6a5g
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)