"Bibliometrins utveckling från forskning till verktygslåda, av Carharina Rehn KIB och Ulf Kronman från KTHB." Ett just nu populärt ämne och - äntligen, tack och lov! (säger den slumrande vetenskapsteoretikern inombords) - ett fokus på bibliometrin som redskap och kvantitativ metod snarare än som egen forskningsdisciplin.
Det finns förresten en bild på SFIS Västs blogg från detta miniseminarium som blev knökfullt; den som sitter närmast kameran på bild på golvet är undertecknad.
http://sfis-vast.blogspot.com/
Jag ska inte fördjupa mig i varför jag anser att bibliometriker inte av nödvändighet måste vara verksamma vid institutionen för Arkiv, Bibliotek och Museum vid Uppsala universitet, utan jag välkomnar att Karolinska Institutets universitetsbibliotek har haft möjligheten att utveckla sin biblioteksverksamhet på detta sätt! Forskningsfrågor hör hemma inom biblioteken och för att vi ska få status och erkännande så behövs fler disputerade inom ramen för yrkesvardagen för bibliotekariekåren nationellt. Vi behöver mer nära i tid och rum kompetenshöjning lokalt när det gäller att närma oss och våga prata om de frågor som lektorer och adjunkter har om vad vetenskaplig kvalitet och akademisk excellens är. Och vad det inte är. Biblioteksfolk har en bred bibliografisk kompetens som går att utveckla och fördjupa så att lärosätet kan få större nytta av vårt arbete.
Från Karolinska kom förra året en sammanläggningsavhandling av Jonas Lundberg (2006) Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor. Den lade jag rabarber på vid seminariet och tog med mig ett exemplar av att importeras, indexeras och tillgängliggöras. Den finns säkert i fulltext också såklart men Mdv:s exemplar får placering Arbetsrum om ingen har en bättre hyllplacering att föreslå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar