Unga forskares behov av informationssökning och IT-stöd

Ett av de mest angelägna föredragen var Lotta Haglunds presentation av projektet som gjorde 2006/2007 av KTHB, SUB och Karolinskas UB.

www.kb.se/BIBSAM/bidrag/projbidr/avslutade/2006/unga_forskares_behov_slutrapport.pdf

Jag har översatt och citerat det mesta från hennes föreläsning rakt av eftersom det Lotta Haglund säger är något av det som jag finner mest angeläget just nu. Att hon fortfarande 2007 känner sig tvungen (?) att sätta ett frågetecken efter om vi skall ha ett biblioteksperspektiv eller ett användarperspektiv/forskarperspektiv är lite sorgligt och ofattbart för mig, men aula Magna var full med bibliotekarier som kanske ser detta som provokativa frågor? Många bibliotekarier kanske vill fortsätta att äga tolkningsföreträdet när det gäller informationssökning. Jag vill inte det.

Studien som gjorts omfattar unga forskare och doktorander som befinner sig någonstans före eller efter disputation i 30-årsåldern inom human- och samhällsvetenskaperna. Lottas resultat som jag minns och antecknade:

Vilka källor används? Jo, även för unga forskare gäller att " Google is king"
och man använder ett litet antal databaser som man bokmärker.

Hur går forskarna tillväga när de skall söka?

* Sökstrategin kan bäst kallas "trial and error"
* Man tar sällan kontakt med biblioteket för att få hjälp med sökstrategi.
* Ämnesordssökningar är ovanliga - man söker på namn det vill säga författare och folk/people.
* Bibliotekets webbplats används sällan som startsida för att söka - unga forskare gör bokmärken på sånt de behöver hitta.

* De använder fysiska bibliotek men är mottagliga för ny teknik och dess fördelar.

* De har dålig kontakt med biblioteket dvs. " lack of an active and working relationship with library staff"
* De anser att det är krångligt att beställa fjärrlån.

Det finns ett socialt sammanhang att ta hänsyn till för dessa användares informationssökning. De föredrar att klara infosök på egen hand, de har inget behov av användarundervisning, existerande organisation av kontaktbibliotekarier används inte, personliga nätverk är väldigt viktiga, handledare och kollegor är de som man vänder sig till för att få hjälp med informationssökning. Listan med punkter på intressanta resultat är längre allt jag nu radat upp och jag rekommenderar att läsa hennes power-point bland konferenssammanfattningarna om inte rapporten lockar.

Vad får resultaten för konsekvenser eller snarare - hur borde biblioteken ta till vara resultaten av denna undersökning? Hennes slutsats för hur högskolebiblioteken bör anpassa sig efter en förändrad värld var följande: Vi borde tänka om och anpassa våra bibliotekshemsidor för forskare.

några nyckelord från Lotta Haglund i det sammanhanget var:

simplicity consistens - enkelhet och konsistens!
accessibility on their terms - tillgänglighet på deras villkor
individual - dvs personalized solutions - möjlighet till personliga/individuella
lösningar på webbsidan och i relation till biblioteket.

hela rapporten finns som länkat ovan på KB:s hemsida samt det finns även i en kommande artikel i Journal of academic librarianship!